Webben 3.0 och intranätet

Det råder ingen tvekan om att samhället håller på att bli allt mer nätverkat. Ett resultat som i mångt och mycket kan härledas till webbens ständiga utveckling. Men hur kan det som sker på webben påverka intranät? Detta diskuterade Fredric Landqvist och Kerstin Forsberg i sin presentation på Intranätverk 2014: Göteborg.  

Fredric Landqvist och Kerstin Forsberg har lång erfarenhet i webb- och intranätbranschen, och har arbetat parallellt under många år. På sistone har deras blickar vänts en hel del mot den semantiska webben eller det som också kallas för webben 3.0. Varför? För att undersöka hur det som sker externt kan påverka den inre arbetsarenan. Det som håller på att hända är att vi går mot ett mycket mer nätverkat samhälle. Webben ger oss möjlighet att kommunicera och dela information utan några direkta gränser. Om det fungerar så enkelt på utsidan, varför kan det inte fungera lika enkelt på insidan? Faktum är att vi i dag står på gränsen av verksamheten.

Kerstin förklarar att vi arbetar med en mängd olika organisationer, partners och kunder, vilket gör att kontakten med omvärlden blir allt viktigare. Detta har skapat en värdedistans och en syn på intranätet som, enligt Fredric, i många fall kan sammanfattas med: ”I couldn’t care less”. Just därför anser Fredric att det är av stor betydelse att vi kommer närmare den yttre sociala konversationen, det vill säga den länkade omvärlden där Internet spelar en central roll. Enligt honom är detta något som vi skulle kunna replikera hela vägen tillbaka till våra SAP-implementationer.

Det som vi beskriver i ord, bilder och siffror är samma sak som vi ibland behöver exponera utåt, och genom den semantiska webben har vi möjlighet att lägga ett litet lager ovanpå. Kerstin förklarar att den webbteknik som vi sitter med i dag nyligen blev 25 år gammal och självklart har genomgått en hel del förändringar. Man brukar ofta prata om webben 1.0, 2.0 samt 3.0. Webben 1.0 handlade väldigt mycket om att kommunicera från producent till konsument. Det som benämns som webben 2.0 är istället en plattform där trådarna leder fram och tillbaka, vilket har möjliggjort för oss alla att bli mikrokonsumenter eller producenter.

Den tredje delen (webben 3.0 eller den semantiska webben) som sakta börjar växa fram handlar mycket om så kallad länkad data – webbsidor, dokument etc. som är länkade till varandra. Tanken är att man kan bryta ned våra informationsmängder i många små komponenter som blir strukturerade. För drygt tio år sedan kom RDF-standarden (Resource Description Framework) som möjliggör att all data som finns med unika referenser kan beskrivas. Fredric förklarar att om alla saker och sidor som finns på Internet ges en semantisk betydelse kan andra datorer och användare skapa tolkningar av detta och länka till de beskriva resurserna.

Ett bra exempel som följer RDF-standarden är Wikipedia – alla saker (resurser) som finns beskrivna på Wikipedia går att länka till då de skapat en databas på baksidan. När fler och fler välgrundade och bra dokumenterade resurser görs öppna och länkningsbara skapas ett länkat-data-set (moln) som gör att det mesta som vi rör oss med i vardagen redan finns väl beskrivet. Det blir därför mycket lättare för någon att, istället för att beskriva något som redan finns beskrivet, länka till denna resurs och hämta hem all beskrivande data. Det som håller på att hända nu är att den här tekniken kommer väldigt mycket ute på webben. Och, enligt Kerstin, är denna ”länkade datavåg” även på våg att appliceras på intranätet.

I snart två år har Fredric varit aktiv med att försöka få Sveriges Domstolar att harmonisera och skapa ett gemensamt intranät. Sveriges Domstolar har ett referensverk – lagboken, och en arbetspraktik som ska efterföljas. Det som är intressant, enligt Fredric, är att man i sitt utförande av sin arbetspraktik är extremt beroende av externa källor. Det som dock är en gemensam nämnare för alla domstolar är det juridiska språket.

Relativt nyligen startade ett forskningsprojekt där man bestämde sig för att öppna upp all data som finns inom dömandeprocessen i EU. Syftet är att undersöka huruvida det går att harmonisera och kanske till och med göra så att medborgarna är med och skapar bättre och mer förståeliga lagar. Sverige är i dagsläget inte med i projektet, men det finns ett intresse från Sveriges Domstolar att skapa större öppenhet inför deras värv. Detta så att vi medborgare mer aktivt kan ta del av rättsstaten och försäkra oss om att vi förstår vilka lagar vi har och hur de ska följas, vilket är mycket positivt enligt Fredric. Genom att bjuda in medborgarna i dialogen med de professionella nätverken (jurister, advokater, domare, åklagare etc.) är förhoppningen att vi får en lagskrivning som är läsbar även för icke-jurister, samt att denna sociala struktur även verkar för ett öppnare och säkrare samhälle. I en process som denna kommer användningen av länkad data till syn nytta. En process som mycket väl också kan appliceras på intranätet.

Faktum är att intranätet, enligt Fredric, kan bli semantiskt förstärkt redan i den verklighet man befinner sig. Detta tack vare att majoriteten av användarna står på utsidan och jobbar med en massa olika situationer. Så förflyttningen har redan skett, nu gäller det bara att ta till vara på den.

Fredric Landqvist
Fredric Landqvist

Biografi Fredric Landqvist

Fredric Landqvist har lång erfarenhet i intranätbranschen och arbetar i dag som informationsstrateg och informationsarkitekt. Sedan 2002 är han också industridoktorand på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet.

Vi frågar – Fredric svarar

Vad tycker du är det mest intressanta med intranät?

Att det ska vara en replika av den externa Internetframväxten. Rent logiskt borde det vara lättare att få folk på insidan att arbeta ihop, men så är det inte. Faktum är att folk i professionella nätverk delar bättre och enklare än vad de gör på insidan. Internet är en väldigt länkad arena, men intranäten är fortfarande strukturerade genom olika uppgiftsorienterade stödsystem och man har en massa dokument, vilka är svåra att länka. Det är en stor utmaning och blir intressant att försöka lösa.

 

Kerstin Forsberg
Kerstin Forsberg

Biografi Kerstin Forsberg

Kerstin Forsberg är verksam inom forskningen på AstraZeneca i Mölndal där hon har en roll som Informatics Analyst. Innan dess arbetade hon bland annat på Volvo och drev ett stort projekt vid namn Volvo Web Wave, något som resulterade i företagets första intranät.

Vi frågar – Kerstin svarar

Kan du dela med dig av en framgångsfaktor när man arbetar med intranät?

Jag tror att det både handlar om att låta kommunikatörerna få sin anslagstavla, men sedan inte blanda ihop det med den simpla användarens behov. Det hela är en fråga om kollaborativ informationshantering där jag dels behöver samarbeta men också behöver ha ett enkelt sätt att kunna presentera mitt material för andra.