Så bygger du ett intranät för alla

Vad innebär tillgängliga intranät? Varför ska vi sträva efter det? Och hur gör vi? Dessa var tre frågor som Pär Lannerö diskuterade i sin presentation på Intranätverk 2014.

Pär Lannerö är projektledare för webbriktlinjer.se på E-delegationen. Där fokuserar han på frågor som rör tillgänglighet, trovärdighet och användbarhet, samt annat som kan vara bra för den som vill kvalitetssäkra sin webb. I sin tjänst har Pär också ett uppdrag att verka för en ökad medvetenhet om tillgänglighet på webben i Sverige, och just detta fick vi en närmare inblick i när han presenterade om tillgängliga intranät på Intranätverk 2014: Göteborg.

Vad innebär tillgänglighet på intranätet?

Enligt den internationella standarden WCAG finns det fyra principer för vad som definierar tillgänglighet. Den första är att ett intranät ska vara möjligt att uppfatta oavsett förmåga. I praktiken innebär detta att erbjuda olika typer av alternativ för de som har någon funktionsnedsättning. För en person med synproblem kan det exempelvis vara bra att koda på ett sådant sätt som gör att datorn kan läsa upp det som finns på intranätet. Om man arbetar med video är det också till fördel att beskriva det som händer med hjälp av syntolkning. Det finns alltså en rad relativt enkla åtgärder att vidta för de som har nedsatt syn. Den kanske mest klassiska tillgänglighetsåtgärden är att man skriver en ALT-text, vilket innebär ett textalternativ till bilder. Att möjliggöra förstoring av tecken är också ett måste.

Men som vi alla är medvetna om finns det fler funktionshinder än nedsatt syn. För de som inte hör så bra kan det vara lämpligt att sätta text till filmer. Och om ni använder er av Podcasts finns det mycket att vinna genom att transkribera dem, framför allt när det gäller sökmotorer. Färgblinda är också en kategori av användare som man behöver tänka på, särskilt om man har värdefull information i färgkodningen. Den andra principen för ett tillgängligt intranät är att det ska vara hanterbart, och med det menas att intranätet ska gå att hantera av människor med varierande funktioner och förmågor. Många behöver till exempel kunna hantera sin dator endast med hjälp av ett tangentbord. Detta kan vara lite klurigt, men går oftast att åstadkomma om webbutvecklaren har tänkt till lite grann. För de som har svårighet att navigera med en mus är det viktigt att tydliggöra vart de befinner sig på sidan.

”Överraskningar är kul, men inte i navigations-funktionen på en webbplats. Där ska man få det man förväntar sig.”

Det markerade elementet kan exempelvis ha en ram runt sig eller liknande. Stora ytor, stora länkar och stora knappar gör också tillgängligheten bättre. Princip nummer tre är att intranätet ska vara begripligt. Det finns funktionsnedsättningar av det kognitiva slaget som exempelvis begränsad vokabulär och koncen-trationssvårigheter. Tänkt därför klarspråk och tydlighet – det kommer att underlätta för många. Robust är den sista principen. Den handlar om att webbplatsen ska kunna presenteras oavsett vilken teknik användaren väljer. Man kan säga att det är en förlängning av responsiv design – att sajten anpassar sig efter den skärm eller terminal man har. När man jobbar med tillgänglighet ska man ha ambitioner längre än dator, surfplatta och mobil – exempelvis punktskrift. Det gör man enklast genom att se till att koda.

Varför ska vi jobba med tillgänglighet?

För det första finns det ett stort värde för den med en funktionsnedsättning att kunna vara självständig. Det är inte särskilt bra för vare sig individen eller organisationen om personen behöver ha hjälp hela tiden. Ett intranät som är rätt byggt kan också bidra till en större känsla av innanförskap, vilket är viktigt att sträva efter. Enligt SCB har ungefär 26 procent av alla svenskar i arbetsför ålder någon form av funktionshinder. Men om vi får tro Pär har vi alla särskilda behov ibland. Det kan exempelvis handla om problem med språket, en krävande miljö, eller att man som person har en dålig dag eller är stressad. Faktum är att nästan alla tillgänglighetsåtgärder medför en ökad effektivitet och användbarhet. Bra kodning och text-alternativ underlättar för den som behöver hitta, och om det är mindre krångel på intranätet får supporten också färre frågor. Så det går att spara pengar.

Hur gör vi då för att skapa tillgängliga intranät?

Som en bra grundpelare rekommenderar Pär att besöka webbriktlinjer.se. Mer konkret är det viktigt att redan i uppköpsfasen tänka på tillgängligheten. Och för de som själva utvecklar är det ett måste att låta riktiga användare testa, gärna personer med olika funktionsnedsättningar. Detta är det bästa sättet att identifiera problem och få idéer till förbättringar. För att kunna jobba med tillgänglighet fullt ut krävs det också en policy och resurser från ledande personer i organisationen.

Biografi Pär Lannerö

Pär Lannerö
Pär Lannerö

Pär Lannerö är projektledare för webbriktlinjer.se (tidigare Vägledningen 24-timmarswebben) på E-delegationen. Han är grundare av webbföretaget Metamatrix och har jobbat med webben på olika sätt sedan 1993. De senaste åren med fokus på ”hållbart internet”, alltså hur internetanvändningen kan bli långsiktigt resursbevarande. Något som i praktiken handlar om till exempel skydd av användares integritet på nätet, tydliggörande av användarvillkor, och tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar.

Vi frågar – Pär svarar

Vad är det mest intressanta med intranät?

Det är väl just närheten. Man har ju ett engagemang runt saker och ting som berör en själv och människor i sin närhet, så det finns ofta ett naturligt intresse för det som figurerar på intranätet.